myter – Finstil

På sommaren tenderar vi alla att tänka lite mer noggrant på hudens solskydd.

Men det kan vara förvirrande.

Spelar SPF någon roll? Vilken solkräm är bäst? Är vissa skadliga för huden? Hur är det med kemiska kontra fysikaliska formuleringar?

I det här inlägget tar vi itu med de vanligaste myterna där ute, och ger dig informationen för att göra det säkraste valet för dig och din familj.

Hudsolskydd Myt #1: Solen får aldrig röra din hud!

Här i USA är vi lite solbesatta. Vi pratar alltid om att använda solskyddsmedel för att skydda mot hudcancer och fördröja uppkomsten av åldrande.

Generellt sett är detta ett bra råd. Men det är en myt att du aldrig får låta solen röra din hud. Sanningen är att vi behöver solen i små doser. Och många av oss får inte nog.

Enligt vetenskaplig forskningh, amerikaner har brist på vitamin D – vitaminet som huden producerar när den utsätts för solen. En studie visade att den totala prevalensen av vitamin D-brist i USA var nästan 42 procent. Forskare såg de högsta siffrorna hos afroamerikaner (82,1 procent) följt av latinamerikaner. (69,2 procent).

Samtidigt tyder allt fler bevis på att D-vitaminbrist kan kopplas till flera kroniska sjukdomar. Dessa inkluderar hjärt-kärlsjukdomar och cancer, samt tunna, sköra ben.

Du kan få lite D-vitamin från mat, men inte tillräckligt för att tillgodose kroppens behov. Kosttillskott kan hjälpa. Men solen är vår bästa källa. När ultravioletta strålar träffar huden syntetiserar speciella receptorer i huden vitamin D3. Detta är den mest ”naturliga” formen av vitaminet. Vitamin D fortsätter sedan i sin tur att hjälpa till att skydda huden från cellskador, inklusive skador från själva solen.

Enligt forskare, är den främsta orsaken till D-vitaminbrist otillräcklig exponering för solljus. ”Att bära en solkräm med en solskyddsfaktor på 30 minskar D-vitaminsyntesen i huden med mer än 95 procent.” Personer med en naturligt mörk hudton har ett visst naturligt solskydd och kräver minst tre till fem gånger längre exponering för att göra samma mängd D-vitamin som en person med en vit hudton.

Sanning: Du behöver lite sol

Sanning: För din allmänna hälsa är det bäst att få solexponering flera gånger i veckan för att tillgodose dina D-vitaminbehov. Om du är extremt ljus, bränner dig lätt eller har ett medicinskt tillstånd som gör det riskabelt att spendera tid i solen, prata med din läkare om D-vitamintillskott.

På sommaren (när du bär korta ärmar och shorts och mer hud utsätts för solen) kan 8-10 minuters solexponering vid middagstid vara tillräckligt för dem med ljusare hy; de med mörkare hy kommer att behöva mer tid.
På vintern (när mer av huden är täckt med kläder) kan det behövas nästan 2 timmars solexponering vid middagstid.
Var du bor kan vara en faktor – de på de nordliga breddgraderna med ett större avstånd från solen kommer att behöva mer tid än de som ligger närmare ekvatorn.

Hudsolskydd Myt #2: En hög solskyddsfaktor betyder att jag kan vara ute längre

SPF-nummer är förvirrande för de flesta konsumenter. Det verkar som att en SPF på 50 skulle ge nästan dubbelt så mycket skydd som en SPF på 30, vilket gör att du kan njuta av mer tid i solen. Men det är inte så det fungerar.

SPF syftar på skyddet mot UVB-strålar och hur länge du kan vara exponerad innan huden börjar bränna. Den tid det tar för huden att bränna utan solskyddsmedel multiplicerat med solskyddsfaktorn är lika med antalet minuter du kan spendera i solen utan att bränna om solskyddet appliceras på rätt sätt.

Sanning: En SPF på 15 blockerar 93 procent av UVB-strålar. En SPF på 30 blockerar 97 procent och en SPF på 50 cirka 98 procent. Oavsett antal är det nödvändigt att applicera igen solskyddsmedel minst var 90:e minut. Applicera igen oftare om du utsätts för vatten eller om du svettas.

American Academy of Dermatology (AAD) rekommenderar en SPF på minst 30, och noterar att något högre vanligtvis är onödigt. Organisationen föreslår att man skaffar ett brett spektrum solskyddsmedel som ger skydd mot UVA- och UVB-strålar i en vattenbeständig formula. De tillägger att SPF:er med högt antal varar lika länge som SPF:er med lågt antal:

”En SPF med högt antal tillåter dig inte att tillbringa ytterligare tid utomhus utan återanvändning.”

Hudsolskydd Myt #3: Solskyddsmedel är det enda alternativet

Med all marknadsföring för solskydd, tror många av oss att det är det enda alternativet när det gäller att skydda vår hud från solskador. Men det är inte sant.

Sanning: Solskydd kan inte helt skydda mot UV-strålar, även om du applicerar det perfekt och applicerar igen när det behövs. Även den högsta SPF kan blockera endast cirka 99 procent av UV-strålar. Den börjar slitas ner minuten efter att du tagit på den.

Det bästa sättet att skydda din hud från solskador är att använda flera metoder. Börja med fysiskt skydd. Alternativen inkluderar skyddskläder, träd (för skugga), hattar, paraplyer, solglasögon och solskydd. Kläder med UPF-beteckning kommer att erbjuda ännu mer skydd. (Siffran anger andelen av solens UV-strålar som kan penetrera tyget.)

Att undvika tid utomhus när solen är som bäst (10:00 till 16:00) är också ett bra alternativ. Lägg sedan till din favoritsolskyddsprodukt och applicera igen vid behov.

Solskydd CV Skinlabs

Hudsolskydd Myt #4: All solkräm är säker

Under många år tänkte vi inte så mycket på vilka ingredienser som fanns i vår solkräm.

Allt förändrades när den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) släppte resultaten av studier som visar att så kallade kemiska solskyddsmedel absorberades i huden mer än man tidigare trott. Dessa inkluderar avobenzon, oxibenzon, oktokrylen och ecamsule.

I en studie från 2019 fann FDA att i de fyra testade solskydden absorberades de aktiva ingredienserna i högre nivåer än de som FDA bedömde som säkra. I en studie 2020 av sex ingredienser från ytterligare fyra kommersiellt tillgängliga solskyddsprodukter fann de samma resultat. Oxybenzon absorberades mycket lättare än någon av de andra ingredienserna.

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) fann att 97 procent av amerikanerna har oxibenzon som cirkulerar i sina kroppar. Andra studier har visat att kemiska solskyddsmedel – de som fungerar som en svamp för att absorbera solens strålar – kan ha förmågan att förändra hormonfunktionen i människokroppen.

Fysiska solskyddsmedel, å andra sidan, som zinkoxid och titandioxid, fungerar som en sköld. De sitter på hudens yta och avleder solens strålar. De är mindre benägna att absorberas i huden.

Sanning: Vi behöver mer forskning för att avgöra om kemiska solskyddsmedel kan skada huden eller kroppen. Under tiden är det bäst att spela det säkert och välja de formlerna med fysiska solskyddsmedel som zinkoxid och titandioxid.

Vi rekommenderar att du hänvisar till miljöarbetsgruppens (EWG:s) guide till solskyddsmedel för mer hjälp med att välja den bästa för dig och din familj.

Har du några funderingar kring solskydd?

Det finns många motstridiga råd där ute när det gäller mullvadar. Att skilja myterna från sanningen kan vara viktigt så att du vet exakt när du ska oroa dig för dina mullvadar och när du ska ignorera dem. Det här inlägget listar några vanliga mullvadsmyter som du inte borde tro på.

Alla mullvadar orsakas av solskador

Mullvad är mer benägna att dyka upp på hudområden som utsätts för solen. Som ett sätt att skydda sig mot solen, producerar huden ett pigment som kallas melanin. Detta sprider sig vanligtvis jämnt över huden (dvs en solbränna), men ibland kan det sluta med att det koncentreras till ett visst område vilket resulterar i en mullvad.

Men även om detta är den vanligaste orsaken till att vi får mullvadar, är det inte den enda anledningen. En del av oss föds med födelsemärken och ibland kan de bildas på områden som inte utsätts för sol bara på grund av hormonella förändringar. Att hålla sig borta från solen kan hindra dig från att utveckla så många födelsemärken, men bli inte förvånad om några fortfarande dyker upp.

Hudcancer börjar alltid som en mullvad

Vi blir ofta tillsagda att hålla ett öga på våra mullvadar för att säkerställa att de inte förvandlas till cancerformiga melanom. Men vad många människor inte inser är att melanom inte alltid börjar som mullvadar. I själva verket bara 20 till 30 % av melanom börjar som mullvadar – resten visas på andra delar av kroppen där de ibland kan förbises som finnar eller utslag.

En mullvad som ändras i form eller storlek är ett säkert tecken på cancer

En mullvad som ändras i storlek eller form är inte nödvändigtvis ett tecken på hudcancer. Faktum är att många av våra mullvadar naturligt växer eller krymper med tiden utan att nödvändigtvis vara cancer. Det är fortfarande en bra idé att få dessa mullvadar kollade, men du ska inte anta det värsta. Du bör vara orolig om en mullvad är kliande eller smärtsam, om den har ojämna kanter, om den innehåller mer än en färg i sig, eller om den utvecklar en skorpa/börjar gråta. A behandling av hudcancer kliniken kommer att kunna identifiera om du har ett melanom och ge lämplig behandling.

En Mullvad Med Ett Hår I Det Är Inte Cancer

Vissa människor tror att en hårig mullvad är ett tecken på cancer, medan andra tror att det är ett tecken på att det inte är cancer. I verkligheten bevisar en hårig mullvad egentligen ingenting. Även om det är mindre benägna att mullvad är cancerframkallande om de har ett hårstrå i sig (vanligtvis kommer tumören att få håret att dö), kan melanom fortfarande få hår att växa ut.

Att plocka på en mullvad kan göra den större och potentiellt cancerframkallande

Du bör inte plocka på mullvadar eftersom det kan få dem att bli infekterade. Men en mullvad som har blivit irriterad kommer inte nödvändigtvis att förvandlas till ett melanom. Det kommer inte heller att växa sig större som vissa tror. Lämna dem ifred, men var inte alltför orolig om du fångar en.